Arbetsmiljön är avsevärt sämre för kvinnor
Förutom att arbetsmarknaden är könssegregerad skiljer sig även arbetsmiljö och arbetsförhållanden mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Arbetsmiljöverket visar ett exempel på detta. De studerade 59 kommuners hemtjänst och tekniska förvaltningar (parker, fastigheter, renhållning, gator o dyl). Den kvinnodominerade hemtjänsten jämfördes med den mansdominerade tekniska förvaltningen. Här fann de bland annat att:
I hemtjänsten har cheferna fler medarbetare, 7 av 10 chefer har fler än 30 medarbetare. Inom teknisk förvaltning har 1 av 10 chefer så många medarbetare.
Två av tre sjukskrivna i Sverige är kvinnor
Alltför höga krav i yrkesarbetet är starkt kopplade till negativa utfall som mindre positiv attityd, lägre prestation, mer sjukfrånvaro samt sämre fysisk och psykiska hälsa. Arbetsmiljöverket fastslår att det inte är kön utan exponering för olika faktorer som påverkar utfallen (Arbetsmiljöverket, Särskilda förebyggande insatser inom kvinnodominerat arbete, 2017). När kvinnor och män har samma arbetsuppgifter och följaktligen samma arbetsmiljö, drabbas de som regel av samma besvär. Att kvinnor dessutom lägger mer tid på obetalt arbete i hemmet (SCB, På tal om Kvinnor och Män, 2018) resulterar i att kvinnor är sjukskrivna i mycket större utsträckning än män. Idag är två av tre sjukskrivna i Sverige kvinnor. Detta är ett historiskt mönster som hållit i sig över tid. (Regeringen.se).
Rätt ”man” på rätt plats?
En könssegregerad arbetsmarknad får konsekvenser även för arbetsgivarna. De får inte alltid den mest lämpade arbetskraften i objektiv mening, utan möjligen vad de tror är den bästa. Och för samhället som helhet gäller att man inte får ut det bästa av de resurser som satsats i form av t.ex. utbildning. När utbildningen är gratis och lika för alla, som den är i Sverige, vore det naturligtvis bäst om de färdigutbildade fick de jobb de var utbildade för. Ur ren effektivitetssynpunkt kan därför aldrig en sortering av arbetskraften utifrån tradition, biologi, fördomar, attityder eller på andra segregerande grunder vara till nytta för samhället. (Den könsuppdelade arbetsmarknaden, SOU 2004:43)
Varför är arbetsmarknaden fortfarande könssegregerad?
Varför hamnar då kvinnor och män i olika yrken och branscher? Och varför får de så olika förutsättningar att lyckas med sina uppgifter? Alvesson & Due Billing (2011) hävdar med bestämdhet att den sociala konstruktionen av utbildningar och yrken i maskulint och feminint är avgörande för hur kvinnor och män placerar sig på arbetsmarknaden och tydligt delar upp yrken mellan sig. Att vi ser på olika yrken som maskulina/feminina skulle därmed vara ett resultat av våra samspel med varandra, ett rollspel och vårt kollektiva handlande som präglas av vår historia och vår kultur. För många jobb finns en tydlig könssymbolik som hjälper oss att förstå könsmönster och förklara arbetsuppdelningen. De flesta jobb verkar vara könsstämplade, definierade som feminina eller maskulina och alltså ’naturliga’ val för kvinnor eller män att inneha. Vi har till exempel en mäktig historisk och kulturell tradition som placerar kvinnor i arbete med barn, i sjukvård och mänskliga relationer.
Att det också finns historiska ”strukturer” som verkat könssegregerande har flera förklaringar varav maktfördelningen mellan kvinnor och män är en. Även våra föreställningar om vad kvinnor kan, respektive inte kan, spelar fortfarande stor roll: Kvinnor passar inte in; kvinnor klarar inte av; kvinnor vill inte ta ansvar; kvinnor vill inte vara chefer; kvinnor kan inte resa iväg; kvinnor kan inte vara från familjen; kvinnor är inte fysiskt starka nog; kvinnor är inte psykiskt starka nog; och inte minst kvinnor har ju barn! (Den könsuppdelade arbetsmarknaden, SOU 2004:43)
De biologiska skillnader som finns mellan könen är knappast heller avgörande för vilket jobb du kan ta och ha idag. Att män till exempel har större muskelmassa än kvinnor är inte avgörande ens för huvuddelen av alla de yrken och branscher där män dominerar.
Börjar könssegregeringen redan i skolan?
Man skulle kunna tro att den könssegregerade arbetsmarknaden har sitt ursprung i en segregering i skolan. Men så är det inte. Det har visat sig att trots att flickor i flera nordiska länder presterar lika bra eller bättre än pojkar i naturvetenskapliga och tekniska ämnen i grundskola och gymnasium, väljer förhållandevis få flickor att studera dessa ämnen vidare på universitetsnivå (”Könsstereotypa studieval jämförs med graden av jämställdhet”, Nationella Sekr för Genusforskning).
Så vad gör vi med denna kunskap?
Våra råd till dig som vill få ut det allra bästa av dig själv som ledare, de individer du leder och våra gemensamma resurser är:
Org nr: 559231-3885
© 2020. Anima Ledarskap AB